– Att andelen jämställda styrelser backar visar att vi fortfarande saknar strukturer som driver utvecklingen framåt. Vi ser tydligt att engångsinsatser inte räcker, säger Stina Jernhed.Även om andelen kvinnor bland styrelseledamöter i Västsverige ökat marginellt till 24,1 procent (från 23,9) 2024–2025, ligger det fortfarande under rikssnittet på 26 procent. Samtidigt har andelen företag med minst en kvinnlig styrelseledamot sjunkit — vilket innebär att flera bolag helt saknar kvinnlig representation.
Resultatet: andelen styrelser med en könsfördelning i spannet 40/60 — det som definieras som ”jämställd styrelse” — har minskat till 17 procent (från 18). Det placerar Västsverige under rikssnittet på 20 procent.
Samtidigt sker framsteg i toppen: andelen kvinnliga vd:ar har stigit från 13 till 15 procent och andelen kvinnliga styrelseordförande från 11 till 13 procent. Men dessa förbättringar döljer den ojämna utvecklingen i bredden — många företag har fortfarande en helt mansdominerad styrelse.
Rapporten pekar också på ett tydligt samband mellan jämställd styrelsesammansättning och företagets ekonomiska resultat: bolag med jämställda styrelser har lägre andel negativa resultat och når oftare högre lönsamhet.
Enligt projektledaren för Styrelselistan (initiativ under Västsvenska Handelskammaren) handlar det inte om att det saknas kompetenta kvinnor — utan om hur företagen rekryterar. Många söker fortfarande via traditionella nätverk, i stället för aktivt och brett efter rätt kompetens.
För yrkesrollen ledningsassistent — en roll som ofta rör sig nära styrelse och ledning — är slutsatsen tydlig: det finns ett fortsatt behov av medvetna, proaktiva insatser för jämställd representation. Det gäller inte bara för att uppfylla normer och ideal — utan för att säkra kompetens, kreativitet och långsiktig lönsamhet i företaget.
Men frågan är: kommer stegen framåt i toppen räcka för att bryta strukturerna — eller behöver styrelserummen omformas från grunden för att verklig jämställdhet ska nås?
