Du är inte ensam.
Tvärtom, du är en del av ett stort sällskap som alla har precis samma vånda och problem som du. Jag kallar det en möjlighet, efter alla år som jag arbetat med frågan, både rent teoretiskt och psykologiskt, men också praktiskt, och fått resultat som förändrat börskurser.
Jag pratar om det du som chef tycker är bland det mest obehagliga som finns.
Det är ett litet fåtal som har DET, som av egen kraft och eget driv kan göra det som så många andra måste träna på. Det är till stor del en talang, vilket gör att du som inte har talangen måste jobba extra hårt, kämpa och verkligen våga ta steget. Eller tänka om.
Jag pratar om att hålla en presentation och stå på scen.
Som VD eller chef, ledare eller i liknande funktion, är det förväntat att man ska kunna charma en publik. Du har ju ett viktigt jobb. Du har en position och en titel. Du har troligen bra betalt.
Klart du kan stå på scen.
Men vänta nu, när du sökte jobbet eller blev headhuntad var det ju dina affärsmässiga skills man sökte. Din fina utbildning. Att du är bra på att leda, skicklig på siffror eller har en fantastisk förmåga att hitta lösningar. Skådis var det ingen som pratade om. Att stå på en scen och vara självklar, säker och dessutom både karismatisk och ibland rolig. Hallå! Vad hände?
”JAG ÄLSKAR MÅNDAGAR” ropar Petter Stordalen på ett YouTube-klipp, och du sitter där och bara deppar ihop. Hur ska du kunna bli lika ”bra” som Petter Stordalen? Eller andra personer som ofta åker fram som exempel för hur man ”ska vara” som ledare på en scen.
Steve Jobs är alltid ett stående exempel. Med flera. Men är det normen man ska gå efter?
Vi kommer alltid vara fascinerade av unika personer som ”kan allt”. Vi glömmer bort att det är ett extremt fåtal. Som blivit begåvade med talang eller ett oerhört skickligt team medarbetare.
Oftast både och.
Jag har haft förmånen att talar-coacha både namnkunniga chefer men också en stor skara ”doldisar” i hur de ska leverera ett budskap.
Jag har inte lärt dem andas, ha koll på magstödet eller hur man artikulerar bäst.
De kurserna har de flesta redan gått.
Retorik har de många också fått med sig i karriären på olika sätt. Nej, det jag förespråkar och arbetat med är ett lite annat tänk. Ska verkligen chefen stå på scenen?
Jag har istället definierat vilka som har mest impact och förmåga på företaget. Hittat den som bäst representerar sitt företag på scenen, istället för den som har titeln högst upp i hierarkin. Fler än man tror hatar det, och ibland kan det bli en mer negativ effekt, än en framgång.
Att vara den som säga sanningen till personen i fråga, att det inte blir bra, är ofta oerhört befriande för de som hellre dör än ställer sig på en scen inför hundratals personer.
Jag får fortfarande julkort efter 20 år av den företagsledare som vägrade repetera för att då tvingas blotta sin scenskräck. Han skickar korten av tacksamhet för att jag vågade ”lura” honom till en annan lösning än den tänkta presentation han och alla på företaget trodde han var tvingad till att göra. Helt enkelt bara för att jag som konsult inte har någon prestige eller bryr mig om titlar eller makt. Jag brydde mig om de som skulle lyssna. Och då får man ställa sig andra frågor, och tänka på andra sätt än att en titel är lika med att man kan vara en scenpersonlighet.
Ett av de bästa exemplen på självinsikt och hur man nyttjar sina kollegor på bästa sätt är
Bill Gates. Han blev rätt framgångsrik ändå, när han använde Steve Ballmer som slagträ för att leverera uppmärksammade klipp som sålde Microsoft.
Så om du känner att det tar emot när du ska upp på scenen, ta hjälp, och våga gör annorlunda. Säg rätt ut, jag hatar det här, hur kan vi göra istället? Då är du en stor ledare.
Det viktiga är budskapet och känslan det ger till de som ska lyssna.
Att varumärket får skina.
DET är ditt största ansvar…