En längre artikel därför har vi nedan en kort summering först:
Att utveckla effektiv tidsstyrning i en VD-assistentroll handlar inte om att följa ett strikt system, utan om att medvetet designa sin arbetsdag så att de viktigaste uppgifterna får utrymme, och onödiga störmoment minskas. Genom att:
-
Kartlägga hur din tid används
-
Identifiera tidstjuvar
-
Införa blockering, mejlfönster, avbrottshantering och automation
-
Göra regelbundna reflektioner och justeringar
-
Engagera din chef och teamet i förändringen
… kan du successivt bygga en mer hållbar och produktiv arbetsdag.
Att vara VD-assistent är ett jobb som ofta kräver att man jonglerar många arbetsstrådar samtidigt: kalenderhantering, e-post, möteslogistik, snabba ad-hoc-uppgifter, förberedelser, uppföljning – och förstås att vara ett stöd i strategiska frågor. En av de största utmaningarna i en sådan roll är att hantera tiden väl så att man inte hela tiden hamnar i reaktiv läge, utan kan styra dagarna på ett proaktivt och strukturerat sätt.
Time management (tidsstyrning) är ett begrepp som ofta används i populärlitteratur, men vad säger forskningen? Finns det evidens för att metoder fungerar? Och framför allt: hur kan en VD-assistent skräddarsy dessa metoder för sin vardag? Jag börjar med en kort överblick, därefter går jag in på konkreta tips, hur man identifierar tidstjuvar och några övningar du kan göra i praktiken.
Varför time management är viktigt – vad säger forskningen?
Det finns ett antal studier och sammanställningar som visar att tidsstyrning korrelerar med bättre prestation, högre välmående och lägre stressnivåer. En meta-analys visade att time management har måttlig men signifikant koppling till både jobbprestation och välbefinnande. Andra studier noterar att bättre tidskontroll ger lägre emotionell utmattning, bättre återhämtning och högre känsla av kontroll.
Samtidigt finns det kritiska röster, som menar att många “time management-böcker” ger förenklade lösningar eller framstår som universella när människor har väldigt olika roller, arbetsvillkor och försörjningsutrymmen. Det betyder att tekniker måste anpassas pragmatiskt – särskilt i en roll som en assistent har med många oförutsedda avbrott och extern påverkan.
För en assistent är alltså syftet med bättre tidsstyrning inte bara “göra mer på kortare tid”, utan att få mer kontroll, kvalitet och utrymme för prioriterade aktiviteter – samt minska stress och känslan av att vara överkörd av kalendern.
En struktur för tidshantering: principer och ramar
Innan vi går in på konkreta tips, låt oss etablera några principer och ramverk som kan fungera som ryggrad:
-
Medvetenhet och mätning
Du kan inte styra vad du inte känner till. Börja med att mäta och kartlägga hur din tid faktiskt används under en period – minst några arbetsdagar, optimalt en hel vecka.
-
Prioritering baserad på värde, inte bara på brådska
Många hamnar i att hantera “det som skriker högst” snarare än det som är mest betydelsefullt för VD:n och organisationen.
-
Tidsblockering & schemaläggning
Genom att reservera block i kalendern för specifika typer av arbete (administration, strategisk planering, paus etc.) skapar du tydlighet och hindrar att din dag överskuggas av ad-hoc-uppgifter.
-
Delegation och delegering
Även som assistent finns ofta uppgifter som kan lämnas vidare eller automatiseras.
-
Kontinuerlig utvärdering och justering
Tidshantering är inte statisk. Du behöver regelbundet reflektera: fungerar det? Vad bör ändras?
-
Skydda fokus och hantera avbrott
En stor del av stressen för en assistent kommer från ständiga avbrott – mejl, folk som knackar på dörren, brådskande frågor. Att bygga processer för avbrottshantering och “fokusförsvar” är centralt.
-
Balans och återhämtning
Du måste bygga in pauser, andrum och återhämtningsvanor så att du inte bränner ut dig.
Dessa principer bör ligga som bas när du tillämpar mer konkreta tekniker.
Kartläggning och identifiering av tidstjuvar
Innan du lägger på nya verktyg är det ofta klokt att upptäcka var tiden faktiskt “rinner iväg”. Här är steg och metoder:
1. Tidsspårning (time audit / time log)
-
Under ett par dagar (gärna en hel arbetsvecka) för du minutiös logg över vad du gör i 5–15 minutersintervaller. Skriv ner uppgift, kontext (mejl, möte, administrativt etc.), avbrott och bortslösad tid.
-
Efteråt kategoriserar du aktiviteter: t.ex. “viktigt arbete”, “administrativ rutin”, “avbrott/internationella störningar”, “ospecificerat slöseri”.
-
Detta ger dig konkreta data – ofta upptäcker man att man undervärderar hur mycket tid som går åt till saker som “snabba avbrott”, “korrigeringar”, “att hitta dokument” etc.
Detta förslag är rekommenderat i många tidshanteringsguider (exempelvis Time Management: 10 Strategies for Better Time Management) och passar särskilt bra i roller med många mikrouppgifter.
2. Analys av återkommande “flammor” och “småbränder”
Baserat på tidsspårningen, identifiera:
-
Uppgifter eller typer av frågor som uppstår ofta, oväntat och kräver snabb hantering (exempel: “Det har inte bokats material innan mötet – jag får fixa själv i sista stund”).
-
Tid som går åt till att “städa upp fel”, korrigera misstag eller leta efter information.
-
Tid som används till möten eller e-post som egentligen inte har ett högt värde.
-
Fragmenterade små uppgifter som sprids ut under dagen (t.ex. “kolla mejl”, “gör rapport”, “få klartecken”) – dessa kan verka små men tillsammans tar de mycket tid.
3. Bedöm effekt vs insats
När du identifierat de huvudsakliga tidstjuvarna, fundera över vilka av dem som åtgärdas med rimlig insats och stor effekt. Vissa förändringar är kostsamma och ger liten effekt – de kan du avvakta med.
Praktiska justeringar i vardagen
Här följer många konkreta tips och vanor du kan testa. Välj några som passar dig och testa under någon vecka för att se om de fungerar. Anpassa efter din roll och VD:s arbetssätt.
A. Kalenderhantering och blockering
-
Blocka “djuparbete”
Avsätt 1–2 block per dag där du stänger av distraktioner och jobbar med mer krävande uppgifter (t.ex. strategiska förberedelser, rapportskrivning). Märk dessa i kalendern som “inte tillgänglig”.
-
Batcha likartade uppgifter
Sätt ihop liknande typuppgifter (mejlhantering, dokumentgranskning, administrativa rutiner) i dedikerade block snarare än att sprida dem utspritt under hela dagen. Detta minskar “kontextbyten”.
-
Mötesregler / mötesfri tid
Sätt tydliga ramar för när möten får bokas. Till exempel: ingen mötesbokning 08:30–09:30 eller efter kl 16.00, eller “mötesfri onsdag eftermiddag”. Det ger dig tid att planera eller reagera istället för att möten staplas på varandra.
-
“Buffertid” efter möten
Lämna 10–15 minuter mellan möten för pauser, efterarbete och eventuell fördröjning. Många assistenter låter möten ligga tätt, vilket gör att varje försening sprider sig vidare.
-
Dörrpolicy / “fokuszon”
Ha perioder då du inte tar emot spontana frågor utan folk får boka tid eller lämna meddelande. Detta kan vara t.ex. “fokusmorgon” 09:30–11:00 varje dag.
B. E-post och kommunikation
-
Tidsfönster för mejl
Låt mejlen vänta. Sätt några fasta tider (t.ex. efter lunch, slut på arbetsdag) när du hanterar e-post, snarare än att ständigt avbrytas. Undvik att kolla mejl varje gång du får avisering.
-
Mejlsortering / etiketter / filter
Använd mappar, etiketter eller filter för att automatiskt sortera inkommande e-post: “Hög prioritet”, “Senare”, “Kopior”, “Info” etc. I stället för att läsa allt direkt, låt systemet sortera åt dig.
-
Kortfattade svar / checklistsvar
Skapa mallar, förinspelade svar eller standardformulär för vanlig korrespondens för att undvika att skriva varje gång från scratch.
-
Slut med “mellanmejl”
När du skickar mejl – rikta vad du vill att mottagaren ska göra. Undvik vagheter som “kommer du ihåg att…” – specificera och ge deadlines direkt för att undvika onödiga följdmejl.
C. Möteshantering
-
Syfte & agenda till möten
Var noga med att varje möte har tydligt syfte, agenda och förväntade resultat. Om du själv ska kalla till möte: inkludera tydlig agenda och dokument att granska i förväg.
-
Tidsram per punkt
I agenda, sätt tidsram för varje ämne och se till att mötet hålls inom tidsgräns.
-
Deltagare: minimera
Bjud endast nödvändiga personer till mötet – fler deltagare brukar öka overhead och avstickare.
-
Stående möten / korta synkar
När möjligt, gör möten stående eller “snabbaチェック-möten” – kortare format hålla fokus och undvika att man spånar ut.
-
Uppföljning direkt
Se till att efter mötet skickas tydlig sammanfattning med åtgärder och ansvar och att dessa hamnar i rätt handlingssystem (t.ex. i din att göra-lista, i system etc.)
D. Organisatoriska vanor och arbetsmiljö
-
Kontrollera din arbetsyta digitalt och fysiskt
Håll ordning på dokument, mappar, genvägar och skrivbord. När du vet var saker finns sparar du mycket tid.
-
“Tvåminutersregeln”
Om en uppgift tar två minuter eller mindre – gör den direkt. Det kan hindra att småsaker staplas upp och blir en stor röra.
-
Standardisering och checklistor
För rutinuppgifter – skapa mallar, checklistor och processflöden så att du följer samma logik varje gång utan att “fundera fram” stegen.
-
Avbrottshantering
-
Markera perioder då du inte ska avbrytas (fokuszon).
-
Ha “avbrottspunkter” – när folk får ställa frågor – snarare än att de kommer när som helst.
-
Ha en “frågeparkering” – en lista eller digital plats där frågor samlas, som du tar itu med sen.
-
-
Automatisering och digitala verktyg
Se över vilka repetitiva uppgifter som kan automatiseras – t.ex. mallar, makron, e-postfilter, arbetsflödesverktyg. I rollen som assistent finns ofta många administrativa moment som kan strömlinjeformas.
E. Energihantering och flexibilitet
-
Arbeta i energitoppar
Identifiera när du är som mest alert under dagen och lägg dina “tunga” uppgifter då. Lämna enklare uppgifter (mejl, småartade rutinfrågor) till tider du är mindre pigg.
-
Plan för pauser och mikropauser
Ta korta pauser (1–5 minuter) varje timme för att sträcka på benen, andas, återhämta dig. Forskning visar att “micro-breaks” kan förbättra välbefinnande.
-
Planera återhämtning utanför arbetstid
Undvik att låta arbete stjäla all fritid. Regelbunden vila, sömn och hobbyer förbättrar din långsiktiga produktivitet.
-
Flexibilitet och oförutsedda uppgifter
Ha alltid en liten marginal i kalendern för oförutsedda uppgifter. Ingen dag i en assistentroll är helt enligt plan – bygg in spelrum så att du inte kraschar.
Specifika moment att justera och provlägen att testa
Här är några små “justeringar” du kan göra direkt och testa under t.ex. 1–2 veckor, för att se om de gör skillnad:
-
Sluta kolla e-post automatiskt vid nya aviseringar; öppna mejl tre gånger per dag.
-
Lägg 30 minuter varje eftermiddag för att förbereda nästa dag (prioritera, blockera, städa dina mappar).
-
Sätt “ej tillgänglig” för vissa tider i din kalender – även för VD:n – för att försvara fokus.
-
Gör en veckokalender (30 min söndag eller måndag morgon) där du planerar temaområden.
-
Inför “mejlfri” timme – där inget e-post får öppnas, du fokuserar på djupare arbete eller planering.
-
Mät hur länge du faktiskt arbetar med dina “viktiga uppgifter” varje dag – jämför mot hur mycket du planerat.
-
Gör en “avbrottsdiary” i 3 dagar – skriv alltid när du blir avbruten, hur långe, av vem/varför – och identifiera mönster.
-
Inför “stopp-knapp” när du märker att du fastnat i en uppgift – ställ dig frågan: “är det här bästa prioritet nu?” och eventuellt bryt och återkom senare.
Övningar för att internalisera bättre arbetsvanor
Här följer några strukturerade övningar du kan göra själv eller med kollegor (om ni jobbar i team):
Övning 1: Veckoschemaexperiment (2 veckor)
-
Vecka 1: Jobba som vanligt men med noggrann logg (tidsspårning).
-
Vecka 2: Inför förändringar (blockering, mejlfönster, fokuszoner etc.)
-
Jämför: hur mycket tid frigjordes? Vad kändes lättare eller svårare?
-
Reflektera: vad ska justeras? Vilka vanor fungerar inte i din roll?
Övning 2: Avbrottsanalys & processdesign
-
Under en arbetsdag, spåra alla avbrott (externa frågor, “snabba jobb”, inspringande uppgifter).
-
I slutet av dagen, klassificera dem:
a) Oförutsedda men nödvändiga
b) Kan planeras/omorganiseras
c) Slöseri (t.ex. frågor som kunde hanteras via dokumentation)
-
Designa processer för kategori (b) och (c): t.ex. FAQ, “frågeparkering”, tydliga ansvarsfördelningar.
Övning 3: Fokusblock och pomodoro-sessioner
-
Välj en viktig uppgift (t.ex. förberedelse inför styrelsemöte).
-
Arbeta i 25 min (Pomodoro), pausa 5 min. Upprepa 3–4 cykler, ta längre paus.
-
Utvärdera: hur många cykler fick du? Hur mycket kunde du hinna?
-
Med tiden kan du utöka blocken eller justera längd beroende på vad som passar.
Övning 4: veckovis reflektion och justering
-
En gång per vecka, avsätt 15–20 minuter för “tidsrevision”:
• Gå igenom vad som gick enligt plan, vad som inte gjorde det
• Identifiera var tid “slösades”
• Planera små justeringar för kommande vecka
-
Över tid skapar detta en cykel av kontinuerlig förbättring.
Fallgropar och utmaningar – och hur undvika dem
Att implementera bättre tidsstyrning är inte problemfritt. Här är några utmaningar man ofta stöter på och strategier för att bemöta dem:
-
Överambitiösa system som inte används
Många börjar med avancerade appar, flödesscheman etc. men tappar motivationen. Lösning: håll det enkelt i början, välj 1–2 verktyg, låt resten komma senare.
-
Oförutsedd stress och “brandbekämpning”
I en assistentroll kommer alltid oväntade saker. Du måste vara flexibel. Se till att ha “marginaltid” och att reservplanera.
-
Motstånd mot förändring (från VD eller team)
Om du skyddar tid i din kalender kan det uppfattas som “otillgänglighet”. Lösning: kommunicera tydligt och etablera normer – att prioriterad tid behövs för kvalitet och långsiktigt stöd.
-
Idealism kontra verklighet
Det är lätt att känna att man måste följa varje teknik till punkt och pricka. Men verkligheten kräver anpassning. Lär dig att kompromissa och iterera.
-
Burnout / hög arbetsbelastning
Om du ständigt jobbar på maxkapacitet är det svårt att få ut effekt av tekniker. Du kan behöva se över arbetsbördans balans, delegera mer, eller diskutera ansvarsfördelning.





