Varför är ESG mer än bara ett buzzword?

Hållbarhet, ansvar och framtidens företagskultur är ämnen som ständigt surrar runt i branschen. Men vad innebär det egentligen att arbeta med ESG? Som en av redaktionen kände jag att det var dags att klargöra dimman kring detta ämne. För att verkligen få en klar bild valde jag att kontakta Jonas Brögger, VD för McCloud Miller Group, en ledande figur i affärsvärlden.

Jonas, vill du berätta lite om vad McCloud Miller Group gör.

– Javisst! Genom vårt unika tillvägagångssätt som vi kallar, ”People business for business people”, fokuserar vi på att maximera humankapital och affärsstrategier, allt med en enda vision i åtanke: att driva framåt och optimera tillväxt. McCloud Miller Group strävar ständigt efter att uppnå affärsexcellens genom människans utveckling.

Vad är ESG och hur kan företagen börja arbeta med det?

– ESG står för Environmental, Social och Governance. Det är ett ramverk för att bedöma och mäta företags hållbarhet. ESG-faktorer inkluderar miljöpåverkan, social påverkan och styrning.

ESG har ökat i betydelse de senaste åren. Detta beror på en växande medvetenhet om hållbarhetsfrågor bland konsumenter, investerare och andra intressenter.

Hur uppstod ESG?

– ESG-begreppet började användas i början av 1990-talet. Det utvecklades av investerare som ville hitta ett sätt att bedöma och mäta företags hållbarhet. I början var ESG-fokuset främst på miljöpåverkan. Men under de senaste åren har ESG-ramverket utvidgats för att inkludera social påverkan och styrning.

Vad är ESG?

ESG-ramverket fokuserar på tre huvudområden:

• Miljöpåverkan: Detta inkluderar företagets påverkan på miljön, till exempel utsläpp av växthusgaser, förbrukning av resurser och avfallshantering.
• Social påverkan: Detta inkluderar företagets påverkan på samhället, till exempel arbetsförhållanden, mänskliga rättigheter och socialt ansvar.
• Styrning: Detta inkluderar företagets styrningsstruktur och processer, till exempel riskhantering, etik och transparens.

Det finns många investerare och andra intressenter som kräver att företag rapporterar om sin ESG-prestanda.

Det finns också ett antal bransch- och intressentspecifika initiativ som främjar ESG-rapportering. Till exempel kräver Global Reporting Initiative (GRI) att företag rapporterar om sin ESG-prestanda enligt ett gemensamt ramverk.

Kan du ge oss de 10 första stegen för att börja arbeta med ESG

– Om du vill börja arbeta med ESG finns det några saker du kan göra:

1. Ställ upp dina mål: Vad vill du uppnå med ditt ESG-arbete? Vill du minska din miljöpåverkan, förbättra dina arbetsförhållanden eller öka ditt sociala ansvar?
2. Gör en analys av din nuvarande situation: Vilka är dina styrkor och svagheter när det gäller ESG?
3. Sätt upp mål och indikatorer: Hur kommer du att mäta din framsteg?
4. Utveckla en handlingsplan: Vad behöver du göra för att nå dina mål?
5. Implementera din handlingsplan: Ta de nödvändiga stegen för att genomföra din plan.
6. Mät dina framsteg: Följ upp dina framsteg och gör justeringar efter behov.
7. Kommunicera dina framsteg: Informera dina intressenter om dina framsteg.
8. Förbättra din ESG-prestanda: Fortsätt att förbättra din ESG-prestanda över tid.
9. Gör ditt ESG-arbete till en del av din företagskultur: Integrera ESG i din företagskultur och värderingar.
10. Låt ditt ESG-arbete inspirera andra: Dela med dig av dina erfarenheter och lärdomar med andra företag.

Vilka krav ställs?

– ESG-arbete är en viktig del av att skapa en mer hållbar framtid. Genom att följa dessa steg kan du börja arbeta med ESG och göra en skillnad.

EU har nyligen infört en rad nya lagar som syftar till att främja hållbarhet. Dessa lagar ställer krav på företag att rapportera om sin ESG-prestanda.

Den viktigaste av dessa lagar är Corporate Sustainability Reporting Directive (CSRD). CSRD trädde i kraft den 16 mars 2023 och kräver att alla företag med över 250 anställda och en omsättning på över 40 miljoner euro eller en balansomslutning på över 20 miljoner euro ska rapportera om sin ESG-prestanda.

CSRD kräver att företag rapporterar om sin ESG-prestanda enligt ett gemensamt ramverk som utvecklats av EU-kommissionen. Ramverket omfattar följande områden:

• Miljöpåverkan: Detta inkluderar företagets påverkan på miljön, till exempel utsläpp av växthusgaser, förbrukning av resurser och avfallshantering.
• Social påverkan: Detta inkluderar företagets påverkan på samhället, till exempel arbetsförhållanden, mänskliga rättigheter och socialt ansvar.
• Styrning: Detta inkluderar företagets styrningsstruktur och processer, till exempel riskhantering, etik och transparens.

CSRD kräver också att företag ska göra sin ESG-rapportering offentligt tillgänglig.

I tillägg till CSRD finns det en rad andra EU-lagar som ställer krav på företag att rapportera om sin ESG-prestanda. Dessa lagar inkluderar:

• Taxonomieförordningen: Denna förordning kräver att företag rapporterar om hur de bidrar till att uppnå EU:s klimatmål.
• Finansiell stabilitetsdirektivet (CRD VII): Denna förordning kräver att banker rapporterar om sin klimatriskexponering.
• Pensionsskyddsdirektivet (IPD): Denna förordning kräver att pensionsfonder rapporterar om sin hållbarhetsprestanda.

EU:s lagstiftning om ESG är fortfarande under utveckling. Det är troligt att EU kommer att införda ytterligare lagar och regler i framtiden.